Det är som så att jag kom igång och jobba 75% av min tjänst under sommarens senare del, sen var planerna att jag skulle gå upp och jobba 100% av mina 75% , några veckor för att sedan gå ner och jobba 59,5% så jag fick bort min timbanks tid och där med minska stressen i mitt liv! Jag var på G att genomföra detta :)
Men den 7 augusti lyckas Emil snava när han blir jagad av en geting....och byter vänster armen. Detta följdes med att han var gipsad till den 2 september och blev överlycklig att äntligen slippa gipset! Dock vara inte lyckan så länge den 6 september är Emil hos en kompis i Arkelstorp och några timmar efter jag lämnat honom där ringer kompisens mamma då Emil är jätteledsen då det small till i hans höger arm när han körde kick-bike. När jag kom dit satt han på stengången nedanför trappan och grät och hade jätte ont, dock va det en smärta jag inte sett han ha förut så vi körde hemom, men han ville inte stiga ur bilen, han hade så fruktansvärt ont så vi körde in till akuten och efter 5 timmar fick vi veta att Emil har brutit över arm/axel pga av en tumör som "ätit upp" benet, allt bara snurrade fraktur och tumör.....sen fick vi en remiss till ortopedtekniskan som öppnad igen på måndagen. Sen åkte vi hemåt tårarna rann och ovissheten vann över mig. Denna natten sov vi inte en blund då vi blivit hem skickade med ordination på panodil, på söndagen ringer en övertrött mamma in till akuten och ber om starkare smärtstillande så E iaf kan sova! Jo, då det skrevs ut Oxynorm (morfin) till honom och han hade inte lika ont, sen kom ju biverkningarna som ett brev på posten han kräktes rejält! Men hade inte lika ont. På måndagen körde jag till jobbet en sväng och när jag vara nästan klar med det jag skulle göra ringer Benke då var de på väg till Ortopedtekniska för att få en skena, men E hade kräkt ner sig. Så det blev rally körning hem och hämta kläder sen vidare till CSK. Veckan gick och vi fick återbesökstid fredagen där på, då Emil inte alls mådde bra. Kräktes flertal ggr i bilen in och på CSK, läkaren talar om att tumören är godartad och att röntgen bilderna som togs samma dag visade att frakuren låg bra, benen låg mot varandra med ett par mm emellan. Han sjukskrev mig en vecka med E. Men han var orolig över E s kräkningar så han skickade oss till barnakuten där de undersökte E väl och tog 5 rör blod, alla proverna var bra och de misstänkte att kroppen inte utsöndrar morfinen utan det ligger kvar i kroppen, så de sa att Oxynormen bara skulle tas om E fick outhärdlig smärta. En vecka senare fick jag kontakta CSK igen och få min sjukskriving förlängd då vissa saker klarade E inte göra själv, då läkaren sjukskrev mig fram till återbesöket den 2 oktober. Under tiden har Emil varit i skolan när han orkat och inte haft för ont, dock anser skolan att han ska vara där ännu mer...... På återbesöket den 2 oktober säger läkaren som vi träffar att de är osäkra på om tumören är godartad och skickar en remiss till magnetröntgen för att kunna se mera. AMEN HALLÅ!!! va den inte godartad??? Men E får börja använda höger armen igen iaf även om han måste vara försiktig då benet fortfarande är skört. Så nu väntar vi bara på remissen och hoppas på att det går snabbt. Och på måndag ska jag börja jobba igen, hoppas jag orkar trots alla motgångar....
Mitt i allt detta har svärfar blivit operade nere i Malmö pga sin cancer......och Alex blivit inskriven till konfermation 2015!
// Katarina
